Jag kan nästan svära på att alla som jobbar inom TV-branschen eller någonsin haft något med den att göra, vet vem han är.
Han klär sig alltid i enfärgad gul, röd eller blå stickad tröja.
Han sitter alltid i TV-publiken.
Han syns alltid i bild.
Han är TV-mannen.
Eller Bertil som han faktiskt heter. Och namnet är inte fingerat.
Och då syftar jag inte på den av Aftonbladet döpta man som sprang omkring och ofredade kvinnor på Sveriges Television för några år sedan.
Nej, det här är någon helt annan.
För sju år sedan började jag min bana i TV-sfären. Det var också då som jag för första gången kom i kontakt med Bertil. Han satt med illröd tröja i publiken i något underhållningsprogram på Kanal5.
Entusiasmen formligen flödade om denna man och han klappade alltid mycket ivrigare än alla andra. En exemplarisk publikmänniska helt enkelt.
Sedan den dagen för sju år sedan har Bertil säkerligen hunnit med att publiksitta i hundratals, ja kanske tusentals program för SVT och diverse kommersiella kanaler.
Ingen publik är riktigt komplett utan Bertil. Det blir som pannbiffar utan lingonsylt. Fattigt och smaklöst.
Men Bertil är ingen vanlig publiksittare. Han sneglar aldrig på tv-skärmen i taket för att kontrollera om han syns i bild. För han vet att han sitter precis lagom för att synas. Visserligen klappar han på beställning, men det är handklapp fulla av liv. Fulla av kärlek till det han tycker allra mest om: Att sitta med.
Bertil är TV-publikens Tom Cruise. Men jag undrar om Bertil är religiös?
Han klär sig alltid i enfärgad gul, röd eller blå stickad tröja.
Han sitter alltid i TV-publiken.
Han syns alltid i bild.
Han är TV-mannen.
Eller Bertil som han faktiskt heter. Och namnet är inte fingerat.
Och då syftar jag inte på den av Aftonbladet döpta man som sprang omkring och ofredade kvinnor på Sveriges Television för några år sedan.
Nej, det här är någon helt annan.
För sju år sedan började jag min bana i TV-sfären. Det var också då som jag för första gången kom i kontakt med Bertil. Han satt med illröd tröja i publiken i något underhållningsprogram på Kanal5.
Entusiasmen formligen flödade om denna man och han klappade alltid mycket ivrigare än alla andra. En exemplarisk publikmänniska helt enkelt.
Sedan den dagen för sju år sedan har Bertil säkerligen hunnit med att publiksitta i hundratals, ja kanske tusentals program för SVT och diverse kommersiella kanaler.
Ingen publik är riktigt komplett utan Bertil. Det blir som pannbiffar utan lingonsylt. Fattigt och smaklöst.
Men Bertil är ingen vanlig publiksittare. Han sneglar aldrig på tv-skärmen i taket för att kontrollera om han syns i bild. För han vet att han sitter precis lagom för att synas. Visserligen klappar han på beställning, men det är handklapp fulla av liv. Fulla av kärlek till det han tycker allra mest om: Att sitta med.
Bertil är TV-publikens Tom Cruise. Men jag undrar om Bertil är religiös?
1 comment:
Bertil är en hjälte! Huruvida han är religiös vet jag inte, men han borde snarare avgudas av andra publik-medsittare för han är förebildernas förebild.
Post a Comment