40,41 m

I 22 år var jag mästare.
I 22 år höll mitt skolrekord.
Nu har jag puttats av tronen.
Vanille Cousins Johansson slog mitt skolrekord i kast med liten boll.
Med ynka 51 cm fick jag se mig slagen.
Det känns lite bittert. I alla dessa år bar jag med mig ett rekord som jag i ärlighetens namn inte trodde att någon någonsin kunde klå.

Kast med liten boll, en idrott som bara existerar på mellanstadiet.

De flesta skulle säkert hålla med om att det kan anses både sniket och barnsligt att missunna en elvaåring att slå skolrekord. Men 22 år är en lång tid. På 22 år hinner skolrekordet bli en del av ens identitet.
- Hej jag heter Isabelle och har skolrekordet i kast med liten boll för flickor årskurs 4.
Den tiden är förbi. Det jag trodde var omöjligt visade sig vara möjligt. Mitt skolrekord är ett minne blott.

I det gulnade urklippet från lokaltidningen stod det:

"Några flickor utmärkte sig verkligen i tävlingarna, ivrigt påhejade av sina respektive skolors hejarklackar. Isabelle Carlqvist, åk 4 Nyhamnsläge, satte nytt skolrekord i kast med liten boll (40,41 m) och tog även andraplatsen i längdhopp."

Och någon har strukit över mitt namn med rosa överstrykningspenna för att visa hur viktig just denna händelse var.

51 cm. Är det ens längden på en vuxen underarm?
Hade funktionärerna ögat på skaft? Tänk om de såg fel nedslagsplats, bländade av solen? Tänk om måttbandet hade tvinnat sig och visade fel?

Tänk om jag fortfarande är mästare?
I 22 år till.