Nu är båset tomt.

Man saknar inte kon förrän båset är tomt. Är det inte så man säger?
DN jag saknar dig.
Du som låg i högar i hallen eftersom man aldrig hann läsa. Visserligen saknar jag inte högarna i hallen speciellt mycket, men det var allt lite hemtrevligt att ha dig hos mig.
Lite Kulturdelen till morgonkaffet. Lite TV-tidning på soffbordet. Dina olika delar hade sin givna plats. Utom Motordelen då, som hängdes direkt på stolsryggen och glömdes bort. Okej, Ekonomidelen låg också alltid ensam kvar, helt oläst. Men det var i alla fall en del man borde intresserat sig lite för.
Hade man riktig, riktig tur fanns det en resedel på helgen ockå. Den kunde man bläddra i och drömma sig bort.

Just min DN var faktiskt så eftertraktad att någon en morgon hade tagit sig an mitt exemplar och läst den till sitt morgonkaffe. Lagom till lunch var den dock tillbakalämnad.
Hygglo.
Alla delar fanns kvar. Till och med Ekonomidelen, obetydligt tummad.

Nu är jag lämnad åt DN på nätet. Det är inte alls samma sak. Undrar om snyltläsaren här i trappen också saknar dig?